Julkalender Göteborg: december 2015

24 december 2015

Lilla Bommen och Göteborgs stadskärna

Lucka 24

Vid Lilla Bommen slutade Gustav II Adolf:s Göteborg med två bastioner och en tullstation. Lilla Bommens hamn är den enda hamnanläggning i Göteborg som finns kvar från 1600-talet, men bara en del finns kvar. Det finns inte längre några fraktfartyg i hamnen, det är decennier sedan att fritidsbåtarna tog över hamnen som ligger nära Göteborgs stadskärna. Alla varorna till det stora inköpscentrumet Nordstan, bredvid Lilla Bommen, kommer med lastbilar och inte längre med pråmar eller båtar.

När man idag betraktar hamnen Lilla Bommen så ser man på ena sidan Göteborgs Operan och på andra sidan kontorsbyggnader med Läppstiftet. På torget Lilla Bommen finns det två magasinsbyggnader längs kajen. Endast de båda skjulen går tillbaka till början av 1900-talet och är en rest av den tiden när Lilla Bommen var en plats för godshantering och hamnverksamhet. Tidigt 1900-tal byggdes här ett stationshus och mellan 1880 och sent 1950-tal trafikerade Västgötabanan på platsen.

Barken Viking, som ligger vid Gullbergskajen vid Lilla Bommens, är det största segelfartyg som byggts i Norden, men den fyrmastad barken seglade aldrig för Sverige. Segelfartyget sjösattes år 1906 i Köpenhamn som ett dansk skolfartyg och blev svensk år 1951. I början blev barken Viking i Göteborg en sjömansskola och idag hittar man här ett hotell, en restaurang och konferensanläggningar. Eftersom Barken Vikings högsta mast är högre an Älvborgsbrons brospannet stannar fartyget också in framtiden i Göteborg.

Men även dagens Lilla Bommen skall förändras de kommande åren. År 1936 fylldes kanalen från Lilla Bommen till Gustav Adolf Torg och med den nya Götaälvbron, med namnet Hisingsbro, förändras hela området. Det finns redan planer för nya byggnader, Göteborgare och besökare får en bättre tillgång till vattnet och snart är hamnhistorian vid Lilla Bommen en del av Göteborgs glömda historia.

23 december 2015

Götaälvbron, en länk mellan Göteborgs centrum och Hisingen

Lucka 23

Även om Gustav II Adolf:s Göteborg slutar innan man kommer på Göta älv till Götaälvbron, så är bron den viktigaste förbindelsen mellan Göteborgs centrum och Hisingen, inte bara för bilar, bussar och spårvagnar, utan också för cyklar och fotgängare. Färjan Älvsnabben går endast till Lindholmen och nedåt, Älvsborgsbron leder särskilt till hamnen, industriområdet och i Tingstadstunneln är det förbjudet att cykla och gå. Det är endast Götaälvbron som förbinder staden Göteborg med Hisingen.

Redan på 1870-talet funderade staden Göteborg att bygga en högbro över Göta älv, men det tog 60 år innan man kunde bestämma sig var den nya bron skulle byggas. Sedan gick allt snabbare och 1935, två år efter klartecknet, började man redan med markarbeten. De tyska byggarbetarna som anlitades behövde fyra år för att bygga Götaälvbron, en klaffbro som är 910 meter lång, med tillfarter 1850 meter. Fram till 1968 var Götaälvbron den viktigaste vägen till Oslo och Bohuslän.

Om man går tillbaka till tiden efter andra världskriget, så måste man se Götaälvbron i sammanhang med Frihamnen som fanns alltid på Hisingssidan. Frakten från de stora fartygen måste transporteras över bron och arbetare behövde bron för att komma till hamnen och tillbaka. Götaälvbron spelade den tiden även en viktigare roll för Göteborg än idag. Utan bron Göteborg skulle inte ha utvecklad till dagens industristad. Hamnen skulle nu finnas i Malmö eller en annan stad om Götaälvsbron inte fanns.

Staden Göteborg är bättre med framtidens visioner än med historia och planerar nu att ersätta Götaälvsbron med en nu bro, modernare, lägre och värde att vinna en arkitekturpris. Med den nya bron skall även Frihamnen och Lilla Bommen förändras så att båda sidor av älven blir en enda Göteborg centrum, även om det blir fortfarande nästan två kilometer väg mellan centrum Göteborg och centrum Hisingen.

22 december 2015

Packhusplatsen förvandlas till Packhuskajen

Lucka 22

Packhusplatsen utvecklades i och med att Göteborgs första hamn längs Stora Hamnkanalen gjorde framsteg. I början fanns det här bara en enda träbrygga och i slutet av 1600-talet förvandlades nästa hela platsen till kronans masthamn där mastvirke förvarades och mindre båtar kunde lägga till. Vid platsens yttersta kant byggdes år 1782 det första Sahlgrenska sjukhuset med hjälp av en donation från Nicolaus Sahlgren.

Sjukhuset blev kvar till 1823 och revs 1902. Området Packhusplatsen fylldes igen 1861 och 1870 bygges Posthuset med platsen framför sina fönster. Redan under 1890-talet bestämde man att flytta posthuset, men efter många problem med den nya tomten flyttades Posthuset så sent som 1925 till Drottningtorget där man idag hittar ett av de största hotellen i Göteborg.

Redan 1866 byggdes Stora Tullhuset på Packhusplatsen som fick sitt namn efter Packhuset, ett annat namn för Stora Tullhuset. Samma tiden utvecklades hamn- och varvsaktiviteter i Göteborg och staden planerade en kajanläggning längs Packhusplatsen, dagens Packhuskajen. De flesta husen längs och på Packhusplatsen byggdes under 1900-talet, utom Packhuskajen 8, kallat Kajskjul 8, som är det enda huset som fanns redan 1885 som skjul.

På Packhuskajen finns idag Operan vid Lilla Bommen och Casinot vid Stora Hamnkanalen. Längs kajen finns det världens största flytande fartygsmuseum, Göteborgs maritima centrum Maritiman, som öppnades 1987 när innerhamnen hade tömts med varvskrisen och de stora fartyg lade till vid ytterhamnen. På kvällarna ligger området öde och bara besökarna av Kajskul 8 smyger sig förbi de stora museifartyg som ligger längs kajen.

21 december 2015

Frihamnen 100 år i Göteborg

Lucka 21

Redan 1894 diskuterade man i Göteborg att bygga en större centralhamn för den växande sjöfarten. Det dröjde till 1915 tills stadsfullmäktige kunde enas om platsen för Frihamnen. Efter det att kungen år 1918 gav tillstånd till byggnaden grundades två år senare Göteborgs Frihamns AB och den 31 augusti 1922 invigde kronprins Gustaf Adolf hamnen som skulle komma att förändra Göteborgs framtid.

Fram till 1960-talet var Frihamnen i centrala Göteborg präglad av en pulserande godshantering. Stora fartyg med kaffe, te och bananer lade till. Dygnet runt fanns det aktiviteter längs kajerna och lyftkranarna rörde sig hela tiden som jättar med nya laster. Varje vecka kom två kylfartyg med bananer från Central- och Sydamerika. Varje år kom tio miljoner kartonger om 20 kilo med bananer till Frihamnen. Den sista bananbåten lämnade hamnen i slutet av december 2000.

Mycket förändrades för Frihamnen med 1960-talet. Fartygen blev större, Älvsborgsbron byggdes och Göteborg byggde gigantiska hamnanläggningar långt ute på Hisingssidan. Idag hamnar även bananer i Skandiahamnen och transporteras inte längre i kartonger men i kylcontainrar. Dem senaste tio år lämnade först DFDS Seaways Frihamnen och senare också Stena Scanrail.

Idag är det bara några mindre kryssningsbåtar som lägger till i Frihamnen. För de stora fartygen är Älvsborgsbron för låg och för de finns det ingen chans att komma nära staden. För några år används Frihamnen nu för festivaler och tävlingar men 2021, ett år innan Frihamnen blir 100 år, skall de finnas hus, skolor, affärer och en parkanläggning på Frihamnen och skapa en förbindelse mellan Gustav II Adolf:s Göteborg och Hisingen.

20 december 2015

Stora Hamnkanalen den första hamnen i Göteborg

Lucka 20

År 1620 började arbetet med Stora Hamnkanalen, innan staden Göteborg fanns. Efter två års byggarbete öppnades inte bara kanalen utan även den första hamnen i Göteborg. Från början fanns det här stenkajer som började vid mynningen och lede in till den delen som skulle bli Göteborgs center. Snart byggdes de första husen längs Stora Hamnkanalen. Residenset, som byggdes mellan 1648 och 1650, är det enda huset som finns kvar från den tiden och visar att det var bara de rikaste i den nya staden som hade pengar för att bo längs hamnen.

Om man pratar om Stora Hamnkanalen och den första hamnen i Gustav II Adolf:s Göteborg, så måste man tillägga att det inte var en hamn i dagens mening. Vattendjupet var så lågt att bara pråmar kunde passera och större båtar låg vid Klippan och senare också vid Stigbergskajen. Efter många olyckor på älven och i Stora Hamnkanalen försågs år 1670 sjökartan för Göta älv och kanalen med prickar för att undvika större problem.

För över 200 år blev Stora Hamnkanalen med Skeppsbron och Packhuskajen Göteborgs hamn. Kanalen var mycket frekventerat in på 1900-talet. Längs hela kanalen fanns det båtar och liv, men allt tog slut när man byggde dagens broar som inte kunde öppnas längre. Idag är det bara turistbåten Paddan som under sommaren använder Stora Hamnkanalen, och ibland en kajak eller en mindre motorbåt som vill väcka uppmärksamhet.

Vid Stora Hamnkanalen utspelades också en viktig del av Sveriges historia. Härifrån emigrerade över en miljon Svenskar för att lämna fattigdomen i Sverige med förhoppningen om att ha det mycket bättre på andra sidan av Atlantiska oceanen. Sista byggnaden som de besökte var Gamla Tullhuset som byggdes år 1866. År 2002 öppnades i byggnaden ett av de fyra statliga kasinon och från 2003 flytta även Emigranternas hus in på den övre våningen. Genom ett resecentrum vill staden Göteborg uppmärksama Stora Hamnkanalen på nytt och skapa en ny mötespunkt.

19 december 2015

Vid Rosenlundskanalen börjar Gustav II Adolf:s Göteborg

Lucka 19

Gustav II. Adolf grundade Göteborg fick Erik Dahlberg uppdraget att skapa en fästningsstad som danskarna inte kunde inta. Dahlberg klarade uppdraget och gjorde Göteborg till en av Europas bäst befästa städer. Det fanns inte bara en vallgrav, innanför fanns det sju meter höga stenmurar och utanför flera bastioner med bastionsspetsar ut mot fienden. Befästningsvallarna raserades i början av 1800-talet och idag finns det inte många spår kvar av Gustav II Adolf:s Göteborg.

När man kommen uppströms till Göteborg börjar Gustav II Adolf:s Göteborg vid Rosenlundskanalen. För 200 år sedan förlorade kanalen sin sicksackform och fick en rak sträckning som gjorde det enklare för båtarna att lägga till längs kajen. Rosenlund var från början en av de två viktigaste hamnarna. Hit seglade fraktskutor med tegel, från 1849 fanns det vid dagens Feskekôrka en fiskmarknad och in på 1940-talet var Rosenlundskanalen en viktig hamn för famnved.

Rosenlundskanalen hade en kajlängd från över 1000 meter och vid infarten fanns det ett tullhus där alla varor till staden blev kontrollerade. Under 1800-talet byggde man också några broar som kunde öppnas för båtarna. Rosenlundskanalen är den delen av vallgraven som förändrades mest när man raserade befästningarna, och nu planerar Göteborg förvandla hela området till ett attraktivt och modernt bostadsområde.

Rosenlundskanalen är, som hela kanalsystemet i Göteborg, byggt enligt nederländsk förebild. Kanalen fick sitt namn under 1800-talet efter de många rosenbuskarna som växte här fram till 1840-talet. Rosenlundskanalen var inte bara en fördel för Göteborg. Fram till slutet av 1700-talet tvättade befolkningen sig med vattnet från vallgraven och använde det även i köket. Kanalen var därför också en källa för många dödliga sjukdomar tills den första vattenledningen byggdes år 1789.

18 december 2015

Skeppsbyggeri och skeppsvarven i Göteborg

Lucka 18

Ingen vet när de första båtarna byggdes i Göteborg, men troligtvis var det redan under 1100-talet i Lödöse, senare vid Klippan och under 1500-talet på Hisingen. Officiellt börjar Göteborgs varvshistoria efter Gustav II Adolf hade grundat dagens Göteborg inom vallgraven. Medan varvsaktiviteten i Lindholmen fortsatte, uppförde Holländaren Albrecht van Velden mellan 1631 och 1639 ett varv vid Stigberget som nu kallas Gamla Varvet. Där byggdes 1644 också amiralsskeppet Göta Ark som deltog på Sjöslaget vid Kolberger Heide.

Varvsindustrin började i Göteborg på 1800-talet och inom 50 år grundades fyra varv på Hisingen som intog nästan hela norra Älvstranden från Lundby till Eriksberg. Det dröjde ändå till 1900-talet tills företagen växte. Under mellan- och efterkrigstiden utvecklades på Hisingen en av världens ledande varvsindustri. Under 1950-talet fanns det på högra sidan av Göta älv överallt en varvsaktivitet och alla företag tänkte att expandera. Färjestaden blev ett av offren och Slottsberget blev räddat i sista sekunden.

Men redan under 1960-talet fanns det en skugga, Japan byggde upp konkurrerande varv och bara några år senare drabbade Götaverken av en akut finansiell kris. Göteborg och Sveriges regering var fortfarande övertygat att krisen skulle gå över och hjälpte att bygga ut varvsaktiviteten i stället av skära ned den. Resultatet var en överkapacitet och ekonomiska problem som utvecklades med oljekrisen till en katastrof. I början av 1980-talet hade nästan 20.000 arbetare förlorad sitt jobb.

Så sent som 1963 inviges i Göteborg ett varv till, Arendalsvarvet långt utanför Göteborg, som byggdes för fartyg med större kapacitet. Och redan 1988 lämnade den sista av över 1700 fartyg som byggdes i Göteborg det nya varvet, isbrytaren Oden. Skeppsbyggnaden lades ner i Göteborg och de två varv som fanns kvar i Göteborg gick över till fartygsreparationer. 2014 stängde det större av dem två varv och av den gigantiska varvsindustrin blev bara Gotenius varv kvar.

17 december 2015

Lindholmen, vägen till Science Park

Lucka 17

Lindholmen fick sitt namn efter de stora lindskogar som fanns på ön Hisingen och som försvann delvis i och med Göteborgs varvshistoria och resten försvann när staden Göteborg bestämde att ön skulle vara en del av Göteborg, staden som Gustav II Adolf hade grundat. Fram till 1855 var Lindholmen skild från fastlandet. Hisingsbron, den första fasta förbindelsen mellan fastlandet och ön, invigdes den 1 december 1874. Innan dess fanns det bara en färja vid Klippan som trafikerade mellan Älvsborgs stad och Färjestaden.

Man vet inte vilken roll Lindholmen spelade under vikingatiden och inte heller vem det var som bodde här från stenåldern till järnåldern. Ett fynd berättar tyvärr inte så mycket. Därför börjar Lindholmens historia i mitten av 1200-talet när Håkan av Norge och Birger Jarl träffades i Lindholmsslottet på Slottsberget. Mötet avslutade inte de ständiga striderna mellan Sverige, Norge och Danmark, men Lindholmen blev svenskt och hade från den tiden en bättre tillgång till Göta älvs mynning.

Under 1500-talet planerade Gustav Vasa en stad i dagens Lindholmen, men motstånden från staden Nya Lödöse var för stor och den politiska läge på Hisingen var spänd. 100 är senare skulle Gustav II Adolf grunda och befästa Göteborg på fastlandet, på andra sidan älven. Men redan under Gustav Vasa började skeppsbyggeriet på Lindholmen som skulle, under andra halvan av 1800-talet, utveckla sig till Göteborgs viktigaste industri.

Under 1980-talet kom den stora varvskrisen och Lindholmen förändrades. Det började med några utbildningscenter för tidigare varvsarbetare och när staden Göteborg i början av 1990-talet tog över ansvaret för Lindholmen, placerades sex gymnasieskolor på Lindholmen och dagen Science Park började växa fram. I dag är Lindholmen Göteborgs utbildnings- och forskningscenter som töms fredag kväll och vaknar vid liv på måndag morgon.

16 december 2015

Stigbergskajen och Amerikalinjen

Lucka 16

När man lämnar Sannegårdshamnen och korsar Göta älv så hamnar man direkt vid Stigbergskajen med Amerikaskjulet, en byggnad som verkar vara nästan utan intresse. Och ändå bedrar skenet. Amerikaskjulet byggdes mellan 1906 och 1912 från arkitekterna Hans Hedlund och Björner Hedlund i en helt ny teknik, i armerad betong. I Göteborg pratade man därför inte om Amerikaskjulet utan om Betongskjulet. Med påbyggnaderna under 1959 och 1988 blev det tyvärr inte mycket kvar från originalbyggnaden.

Stigbergskajen var Göteborgs första djupvattenkaj och vattnet är där åtta meter djupt. Kajanläggningen och Amerikaskjulet byggdes för Wilhelm R. Lundgrens rederi Transatlantic och den planerade Svenska Amerika Linjen. Lundgren dog bara ett år innan det första skeppet SS Stockholm lämnade Göteborg för New York. När äventyret började år 1915 var redan Dan Broström Amerikalinjens VD och utvecklade verksamheten.

När Lundgren planerade Amerikalinjen tänkte han mindre på de sista utvandrarna som lämnade Sverige för Amerika. Den där tiden fanns det redan nästan en miljon Svenskar i Amerika och många släktingar ville hälsa på dem som stannade i Sverige eller på de som hade emigrerat till Amerika. Amerikalinjen var från början en av världens ledande transatlantiklinjer och när, några år senare, Greta Garbo, Jussi Björling eller en kunglighet kom med en av båtarna, var kajen fyllt med blommor, flaggor och journalister.

Med 1950-talet blev fartygen sällan vid Stigbergskajen. Flygplanen var mycket snabbare och även billigare än en lyxresa med Amerikalinjen. Rederiet satsade därför på kryssningsverksamhet och 1975 var förlusten så stor att man avvecklade rederiet. Under 1990-talet kom Stena Line med sina katamaraner för några år till Stigbergskajen och trafikerade mellan Göteborg och Fredrikshamn. I dag kan det hända att ett mindre kryssningsfartyg lägger till vid Stigbergskajen, men vanligtvis är Stigbergskajen och Amerikakjulet bara en minnesmärke och en kontorsbyggnad.

15 december 2015

Sörhallsberget, Slottsberget och Sannegårdshamnen

Lucka 15

Om man idag pratar om Sannegårdshamnen, som ligger inbäddad mellan Sörhallsberget och Slottsberget, så tänker man bara på de nya husen, småbåtshamnen och en sommarpromenad. Varje år blir det färre personer som kommer ihåg att hamnen för 100 år sedan blev en centralhamn för kolimport och koks för södra Sverige, senare blev den en salthamn och efter andra världskriget en oljehamnen som flyttades under 1960-talet ut till mynningen av Göta älv utanför Älvsborgsbron. Under 50-talet var Sannegårdshamnen en av Sveriges viktigaste hamnar för den europeiska sjöfarten.

På vänstra sidan hamnbassängen Sannegården ligger Sörhallsberget som naturlig vindskydd för hamnen. Dagens picknickområde var från mitten 1700-talet en industrianläggning med sillsalterier och trankokerier. Alla anläggningar brann ner på 1890-talet. Husen som byggdes sedan på den 35 meter höga berget hade samma historia som husen i Färjestaden. Under 1970-talet var staden Göteborg absolut säker på att varvet i Eriksberge skulle expandera och man rev alla byggnader för att göre plats för varvet . Idag finns bara några trappor, stenar och trädgårdsväxter kvar som berättar en trist historia.

På den andra sidan av hamnbassängen ligger Slottsberget som omnämns redan i Håkon Håkonssons saga år 1253 när en norsk kung bodde på borget eller slottet som fanns på berget. Tyvärr vet man inte mycket om byggnaden som var säkerligen en försvarsanläggning. I början av 1869-talet var Gustaf Brusewitz den första och sista arkeologen som började utforska området och gjorde en detaljrika blyertsteckning över ruinerna på Slottsberget.

I slutet av 1880-talet fick de varvsarbetare i Lindholmen tillstånd att bygga hus på Slottsberget. Det fanns ingen stadsplanering eller bygglov så att de enkla husen liknar mer an bohuslänsk fiskeläge än en del av Göteborg. Visserligen använde varvarbetare de stenar som fanns på Slottsberget och när arkeologen Wilhelm Berg besökte området år 1875, so fanns det intet mycket kvar från slottsruinerna. Under 60-talet funderade varvet att spränga hela Slottsberget och bygge en flytdocka vid Sannegårdshamnen. Invånare motsatte sig rivningen, men problemet löstes med varvskrisen och husen på Slottsberget finns fortfarande kvar.

14 december 2015

Fiske och fiskehamnen i Göteborg

Lucka 14

Tvärs över Göta älv från Eriksberg räknat hamnar man vid Göteborgs fiskehamn och Sveriges största fiskeauktion, utan att man ser ett enda fiskebåt i området. Och historiskt sett fanns det här varken den första fiskehamnen och inte heller Göteborgs första handelsplats för fiske. Redan på 1400-talet fanns det en fiskehamn vid Klippan och på den tiden hade Älvsborgs slott även fiskerättigheter i delsjöarna och fick därifrån insjöfisk, kräftor och ål. Troligen fanns det i Älvsborgs stad även de första fiskehandlarna i Göteborgstrakten.

Efter det att Gustav II Adolf hade grundat dagens Göteborg hamnade nästan all fiskehandel i Göteborg inom vallgraven. I början lade fiskebåtarna till vid Lilla Torget och sålde fångsten direkt från båtarna, senare flyttades verksamheten till Stora Bommen och ännu senare till Stora Torget, den nuvarande Gustav Adolf Torg. När Göteborgs stad bestämde att platsen skulle bli ett paradtorg, flyttades försäljningen till Fisktorget, där man år 1874 byggde Feskekôrkan.

I början av 1900-talet blev fiskeflottan större, fiskehandeln expanderade och fisket förvandlades i Göteborg till en industri. Nu behövdes det inte bara en fiskehamn men också plats för fiskeförädling, packningshallar och en kaj för de stora fiskebåtar. Första tanken av stadsfullmäktige var att bygga den nya fiskehamnen i Långedrag, men hela området tillhörde inte Göteborg på den tiden och bygga en hamn i Långedrag kunde bryta mot kommunallagen. Slutligen fattade man beslutet att bygga fiskehamnen precis där var vi hittar den idag. I mitten av 1900-talet var Göteborgs fiskehamn en av de största i Sverige och även större fiskebåtar kunde lägga till vid kajen.

På 1950-talet utvecklades området bakom fiskehamnen, trålare blev större och fiskehamnen flyttades mer och mer till Fiskebäck. Bara en mindre fiskeindustri och fiskeauktionen stannade kvar i fiskehamnen. I stället för fiskebåtar transporterade numera lastbilar fisken från Fiskebäck till fiskeauktionen. Göteborgs stad verkar inte längre vara intresserad av fiskeaktivitet och de första sju trålarna tänker nu flytta till Skagen som redan har börjat med en internetfiskauktion. Det finns en stor chans att Danmark i framtiden skall ta över Göteborgs handel med fisk och en industri försvinner från staden.

13 december 2015

Eriksberg, från varv till bostäder vid Göta älv

Lucka 13

Fynd från stenåldern, bronsåldern och järnåldern bevisar att det tidigt fanns människor på Hisingen, men man vet inte vilken roll Eriksberg spelade i Göteborgs gamla historia. Redan på 1500-talet fanns det ett varv vid Lindholmen, dock inte vid Eriksberg, som byggde båtar för svenska örlogsflottan. Området blev viktigt med sin industrialisering i Göteborg under 1800-talet, när också ett industriområde växte fram vid Vänern och större fartyg, tack vare att de första slussarna byggdes, kunde trafikera Göta älv.

År 1841 startade skotten Alexander Keiller en mekanisk verkstad som sex år senare förvandlades till ett varv som låg inom vallgraven i Göteborg. Men området visades vara för litet för varvet eftersom Keiller tänkte bygga stora fartyg. Från 1855 började han köpa upp mark på Hisingen därför att, Christian Barchman två år tidigare, grundade Eriksbergs Mekaniska Verkstad på Hisingen och Eriksberg utvecklades till ett industriområde. I mitten av 1800-talet fanns de plötsligt två varv på Hisingen som bestämde framtiden på Hisingssidan.

Eriksbergs Mekaniska Verkstad levererade det första fartyget år 1873 och inom några decennier blev Göteborg en av världens största varvsstäder. I över 150 år tänkte hela världen på varvsverksamheten när man pratade om Göteborg. Men på 1970-talet började varvskrisen och 1979 levererade Eriksbergs Mekaniska Verkstad det sista fartyget, bara några år efter man hade tänkt sig att expandera och att bygga verkstäder i Färjestaden.

Från 1985 förändrades Eriksberg och varvsområdet användes för att bygga bostäder, ett hotell och Nordens största idrottshall. Restauranger tillkom och snart började Älvsnabben trafikera mellan Göteborg och Eriksberg. När Göteborgs stad år 1996 köpte Eriksbergs Förvaltings AB byggdes fler och fler höghus längs Göta älv, utan att tänka på klimatuppvärmningen. Husen är så nära vattnet att när det blir en högre vattennivå med klimatuppvärmningen, och när högvattnet kommer kan hela kajområdet bli översvämmat.

12 december 2015

Svenska Ostindiska Kompaniet och Sjömagasinet

Lucka 12

Redan Gustav II Adolf ville på sin tid skapa handelskompanier i Sverige eftersom andra länder gjorde stora vinster med handel med Asien, Afrika och Amerika. 1626 fick holländaren Willem Usselincx alla privilegier för att handla med Asien, men krig och handel gick inte ihop och projektet dog innan det första fartyget lämnade hamnen in Göteborg. Det tog över 100 år innan Sverige fick sitt handelskompani och 1731 grundades det Svenska Ostindiska Kompaniet med huvudkontor i centrala Göteborg.

Sjömagasinet och Sankta Birgitta i Klippan

Svenska Ostindiska Kompaniet hade ändå ett problem, de stora fartygen kunde inte komma längre in än till Klippan, ett område med industri långt ifrån staden Göteborg. Det fanns bara en lösning, att bygga en hamn och lagerbyggnader i Älvsborgs stad och sedan hämta varorna med mindre båtar som kunde trafikera mellan Klippan och handelskontoret vid Stora Hamnkanalen.

De första decennierna lastade man troligtvis varorna från Kina direkt från de stora fartygen till mindre båtar och transporterade varorna till handelshuset. Men med den tredje oktrojen letade den Svenska Ostindiska Kompaniet efter en bättre möjlighet och byggde Sjömagasinet. Det timrade lagret var cirka 60 meter långt och hade nio rum för olika varor. Efter Kompaniets upplösning år 1813 blev byggnaden till ett sillmagasin, senare flyttade lotsarna och Tullverket in och 1984 öppnades en restaurang i lagret som utvecklades med tiden till en exklusiv restaurang vid hamninloppet.

Några år innan Svenska Ostindiska Kompaniet hade sitt lager i Klippan byggdes en smedja i närheten som tillverkade ankare för ostindiefararen och verktyg som behövdes på fartygen. Senare bedrevs i huset ett sillrökeri och ett gjuteri. På 1880-talet blev smedjan arbetsplats för fångarna på Nya Varvet. 1970-talet renoverade Göteborgs stad byggnaden som tillhör de äldsta som finns kvar i Klippan.

11 december 2015

Klippan och Älvsborgs slott (Gamla Älvsborg)

Lucka 11

Klippan omnämndes första gången i Karlskrönikan från 1450, cirka 100 år efter Gamla Älvsborg byggdes som befästningsanläggning vid Göta älvs mynning. Ruinerna som finns kvar kommer från renässansslottet som bygges på samma ställe som medeltidsborgen. Slottet raserades år 1661 och stenarna transporterades till Nya Älvsborg, den nya fästingen som skulle skydda Göteborg mot en invasion från havets sida, även om den största faran inte fanns längre efter Freden i Roskilde år 1658.

Älvsborgs slott (modell), Klippankompaniet

Namnet Klippan kommer troligen från ett klippberg som inte finns kvar heller och som delvis bildade Göteborgs första hamn eftersom större båtar kom inte längre uppströms, älven uppåt var för grund den där tiden. Här på Klippan startade under sent 1500-talet också den första färjeförbindelse med Färjestaden på Hisingen, till Karl IX:s Götheborg, en förbindelse som slutade när Älvsborgsbron öppnade för trafiken.

Klippan var, tillsammans med Röda Sten, Göteborgs första industriområde. Idag finns några byggnader av denna epok kvar, men sockerbruket stängdes redan 1957 och Carnegiebryggeriet stängde 1976. Även hantverkarna finns inte längre längs vattnet i Klippan. På en mindre kulle i Klippan ligger fortfarande Sankta Birgittas kapell som David Carnegie byggde för arbetarna i sockerbruket och de som jobbade i bryggeriet. Sankta Birgitta fick namnet efter det skotska helgonet Brigid av Kildare och kapellet liknar det som finns i Carnegies hemby Balquhidder i Skottland.

Klippans historia började med Gamla Älvsborg och Älvsborgs stad och delas i två epoker, den första till Freden i Roskilde när danskarna erövrade flera gånger fästningen och slottet och den andra efter att danskarna hade lämnat över stora delar av landet till Sverige. Freden i Roskilde var nödvändig för att använda området i Klippan på ett permanent sätt och att bygga upp en industri och skapa en handelshamn som användes också från Ostindiska Kompaniet som gjorde Göteborg till ett handelscentrum.

10 december 2015

Röda Sten och Göteborgs industrihistoria

Lucka 10

Röda Sten är ett mytomspunnet område i Göteborg som troligen fick sitt namn efter ett rödmålad flyttblock vid strandkanten av Göta älv. Ingen vet om stenen på 1000-talet utgjorde riksgränsen mellan Sverige och Danmark, om klippblocket var ett sjömärke under vikingatiden, eller om en av de andra myterna som berättas innehåller någon sanning. I alla fall finns stenen kvar på samma plats som för 1000 år sedan och är ett av Göteborgs landmärke.

Området som kallas Röda Sten låg från 1300-talet i Älvsborgs stad som fick en viktig roll under Gustav Vasa. Kungen bestämde 1547 att alla invånare av Nya Lödöse måste flytta till denna plats, en idé som var inte genomtänkt eftersom snart övertog danskarna slottet och 1563 var de flesta invånare från Älvsborgs stad tvungen att flytta tillbaka till Nya Lödöse. Efter Freden i Roskilde den 26 februari 1658, när danskarna inte längre urgjorde ett hot för Göteborg, utvecklades Älvsborgs stad på nytt.

Under det tidiga 1700-talet blev Röda Sten en industriområde, långt utanför staden som Gustav II Adolf hade grundat nästan 100 år tidigare. Den industriella utvecklingen började med ett glasbruk, ett grytgjuteri och några salterier. Några decennier tillkom också en repslagarbana. Med de många arbetare i området tog det inte länge innan de första krogar öppnade nära vattner. Krögare köpte brännvinet särskild från smugglarna som lade till med sina båtar vid Röda Sten.

När den skotske David Carnegie i början av 1800-talet kom till Älvsborgs stad blev Röda Sten, tillsammans med Klippan, den viktigaste industriområde Göteborgs. I mitten av 1800-talet fanns det en sockerfabrik, en bryggeri och flera hantverkare flyttade till området. Den industriella nedgången kom med 1900-talet och när man byggde Älvsborgsbron revs nästan alla byggnader i Röda Sten, utom pannhuset, som inhyser nu Röda Sten Konsthall. Grannområdet Klippan hade mer tur och kunde behålla flera byggnader som är vittne av Göteborgs industrihistoria.

09 december 2015

Färjestaden och Karl IX:s Götheborg

Lucka 9

När man lämnar Nya Varvet uppströms så riktar man sina blickar mot Färjestaden på Hisingen. Utom namnet finns det inte mycket kvar av en stad och när Färjestaden, som tidigare hette Götheborg, firade 400 år försökte Göteborg glömma en del av sin historia. Här i Färjestaden grundade Hertig Karl, sedermera Karl IX, år 1603 en handelsstad med namnet Götheborg. Om man besöker idag Karl IX:s stad så hittar man bara några stenar och en kyrkruin kvar som påminner Göteborgs utveckling vid mynningen av Göta älv.

Göta älvs mynning var redan under vikingarna vägen till rikedom och Sveriges öppning till andra länder. Karl IX valde Färjestaden för att bygga Götheborg för sitt läge och var övertygat om att Älvsborg med sitt slott på andra sidan älven var en viss säkerhet mot eventuella anfall från danskarna och samtidig ett skydd mot de hårda vindar från havet. Den enda nackdelen var att det behövdes en färja som trafikerade de 300 meter mellan Älvsborg och Götheborg eftersom soldaterna fanns i Älvsborg.

Uppdraget att bygga Götheborg gick till holländaren Cornelius Corneliusson. Byggherren hämtade rika holländare till Sverige som alla fick betydande privilegier. Den där tiden var det just holländare som var ansvariga för Götheborgs handel med andra länder. Götheborg växte snabbt och pengar från handelsaktiviteter användes för att värva soldater för polska och ryska krigen. Man redan 1611 brändes staden ner av danskarna som betraktade Götheborg som hot för de egna handelsaktiviteter. Holländarna hade allt gjord för att utveckla staden och glömt att börja med försvarsverket i stället av handelshus.

300 år senare byggdes på samma ställe Färjestaden som växte inom några år till en liten stad med villor, skola, affär och landshövdingehus. Men Färjestadens framtid slutade när Alvsborgsbron byggdes. De flesta hus revs, andra blev till moderna ruiner som stod tomma över flera år eftersom Göteborg tänkte utbygga varvet av Västra Eriksberg. När varvsaktivitetet backade och så kallade husnallar flyttade in i de tomma hus, rev staden nästan alla byggnader i Färjestaden. Snart försvinner även de sista tio hus som finns kvar för att skapa en modern Göteborg och bara kyrkruinen från 1600-talet skall påminna om Färjestaden och Götheborg.

08 december 2015

Nya Varvet, örlogshamn och fängelse

Lucka 8

Nya Varvet hade ingen större betydelse innan Gustav II Adolf grundade Göteborg. De få fynd från stenåldern i området utesluter en tidig bosättning och när Karl IX och Gustav II Adolf började att försvara mynningen av Göta älv mot möjliga fiender trodde de att man måste försvara staden längre ut vid Västerberget. Just därför byggdes Nya Älvsborg fästning i Älvsborgsfjorden.

Nya Varvet, fängelse

Nya Varvets historia börjar cirka år 1700 när den Stora Nordiska kriget började. Två år tidigare hade den 15-årige kung Karl XII planerad att förstärka sjöförsvaret på västkusten och letade efter en permanent örlogsstation i Göteborg. Nya Varvet var som skapad för kungens idé och snart fanns det i hamnen tre örlogsfartyg. De alternativa hamnar vid Tångudden, Stigberget och Stora Bommen visade några nackdelar eftersom kungen sökte en plats som var långt utanför Göteborg men samtidig tillräcklig säker från fienden

När den Stora Nordiska kriget slutade 1721 förblev Nya Varvet örlogshamn. Med Napoleonkriget i början av 1800-talet visade sig att hamnen och området var föråldrad. Marinbasen bygges ut och moderniserades, men eftersom Göteborg aldrig var hotad under krigen, så förlorade örlogshamnen vid Nya Va,rvet sin betydelse och några decennier senare fanns det tomma byggnader och en övergiven hamn. Bara efter Unionsupplösningen med Norge och de båda världskrigen utökade den militära aktiviteten i Nya Varvet för kort tid.

I slutet av 1800-talet var örlogshamnen vid Nya Varvet nästan övergiven. Militären ville ändå inte sälja området och letade efter en lösning. 1870 överlåt dem området till Fångvårdsstyrelse, på villkor att de kunde återta Nya Varvet om det blev nödvändig för landets säkerhet. I början blev Nya Varvet en arbetsanstalt för ynglingar, sedan en centralfängelse för män och slutligen en fängelse för kvinnor. Under 1980-talet slutade den militära aktiviteten i Nya Varvet och de första bostadshus förvandlade området på nytt.